Min nya skrivarhörna

I många år har jag huvudsakligen skrivit ute på lokal, oftast på något kafé. Mycket tack vare att den enda arbetsplatsen jag har haft hemma i lägenheten har varit att sitta i hörnet av soffan med en skärbräda i knät.

Ett tag, när vi hade ett större sovrum hade jag möjlighet att ha ett skrivbord i ena hörnet, men innan sommaren förlorade jag den platsen då yngsta dottern ville ha det större rummet.

Det var soffhörnet som gällde igen. Min skrivtid har alltid varit innan jag går till jobbet. Det här med att skriva på kaféer funkar inte så bra när jag jobbar hemifrån.

Men som alla som har suttit hemma och jobbat det här året vet, så är det inte någon långsiktigt bra lösning att sitta i soffan och jobba. Oavsett om det handlar om skrivandet eller dagjobbet.

Jag behövde en arbetsplats. Men det fanns ingen plats till övers i lägenheten. I alla fall ingen plats där jag skulle kunna få plats med ett skrivbord. Inte ens ett litet.

Det är nämligen så att vår lägenhet inte har räta vinklar i alla hörn. Och det finns ett hörn i vardagsrummet som skulle kunna funka som arbetsplats om det inte vore för det här med att väggen är sned i förhållande till resten av rummet. Förutom den där detaljen att det var snett så skulle det passa perfekt som arbetshörna. Jag hade kastat lystna blickar mot det där hörnet i ett par veckor när jag kom på idén att modifiera ett skrivbord så att det skulle passa in i hörnet.

Jag hyrde en sticksåg över helgen, köpte en skrivbordsskiva med ben från IKEA och efter massor av mätning och beräkning och ommätning och funderande så har jag nu ett måttanpassat skrivbord som står i hörnet av vardagsrummet.

Det känns extra bra att veta att jag har ”byggt” det själv, och med tanke på att det verkar som att de flesta av oss kommer att jobba hemifrån i betydligt större utsträckning än förr så kommer jag att ha användning av bordet både för skrivande och dagjobbet.

Fantastiken under 2020-talet

Författaren Josef Lindell har på sin blogg under året kört en serie där andra författare skriver artiklar på temat ”fantastiken under 2020-talet”.

Nu har turen kommit till mig. Här kan du läsa mitt inlägg, men jag rekommenderar att du tar en titt på alla artiklar i serien. Det finns mycket intressant att läsa där om olika fantastikförfattares syn på framtiden.

Papper är ändå papper

Äntligen är den här! Skuggfödd finns nu som e-, ljud- och pappersbok, och idag hämtade jag ut en försändelse med böcker från förlaget.

Det finns mycket man kan säga om transporter. I synnerhet om man inte har möjlighet att vara hemma så att man är tvungen att ta sig till utlämningsstället i mörkaste Västberga för att hämta ut paketet på 18 kilo. Det är lätt att tänka ”det fixar jag”, men då kan man försöka komma ihåg att 18 kilo böcker väger lika mycket som 18 mjölkpaket.

Men allt det där är glömt när man väl tagit sig hem, öppnar kartongen och ser sin bok i fysisk form.

Jag tänker alltid att det innebär att om The Walking Dead blir ett faktum och all elektronisk utrustning slutar fungera så kommer i alla fall den här boken att finnas kvar.

Det här med redigering

Ljudboken av min nya roman Skuggfödd släpptes för ett par veckor sedan och nu finns även den tryckta boken i handeln.

Vilket är jätteroligt!

Men för min egen del så har jag svårt att fokusera på det. Jag måste påminna mig själv att Skuggfödd är en sprillans ny berättelse för alla läsare. För mig är det en gammal bok.

Jag håller på att redigera nästa nästa roman, vilket innebär att det är den berättelsen jag tänker på. Så är det nog för många författare, att när en bok väl kommer ut så har man redan påbörjat arbetet med nästa bok och då är den nya berättelsen som tar upp det mesta av ens fokus.

Jag har ett kluvet förhållande till redigering.

Å ena sidan är det nu som bitarna börjar läggas på plats. Det blir en sammanhängande berättelse och en bra dag kan det kännas som att berättelsen hela tiden blir bättre.

Å andra sidan känner jag ofta mer press under redigeringen. Det är nu det är meningen att det ska bli bra. Att det ska förvandlas från en löst sammanhängande samling ord till en spännande berättelsen som lockar till läsning. Det kan vara paralyserande ibland, när ambitionen är större än kapaciteten.

Det är också vara frustrerande när jag kör fast. När jag hamnar i problem som jag inte kan skriva mig ur. Jag behöver tänka igenom vad som inte fungerar och hur jag kan hitta en lösning på det. Sånt kan ta tid, och det kan vara tröstlöst att sitta fast i ett sådant problem.

Samtidigt vet jag att det är en del av processen, och i slutändan är det värt att ta tid på sig för att få ihop alla trådar. Men det är också viktigt att ha mål, och jag ger mig själv max två månader på att få färdigt nästa utkast.

Så. Nu har jag lovat. Fan också …

Smygsläpp: Skuggfödd som e-bok

Nu är e-boksversionen av min nästa roman Skuggfödd ute i handeln. Ljudboken och den tryckta boken kommer om ett par veckor.

Skuggfödd är en fristående berättelse, men den utspelas i samma värld som Kalldrag, och är den andra boken i vad jag kallar min ”Gästrikesvit”. I Skuggfödd är det Gävle — där jag bott i nästan tio år — som fått agera förebild för staden i berättelsen.

Jag gillar att läsa e-böcker. Det är mitt favoritformat för att konsumera böcker. Många gillar att lyssna, andra vill absolut ha en pappersbok att hålla i handen. Men jag föredrar en liten och smäcker läsplatta som har potential att innehålla hela mitt bibliotek utan att för den sakens skull väga mer. Därför tycker jag det är roligt att e-boksläsarna får tillgång till boken lite i förväg.

Skuggfödd

Det är lite mer än tre år sedan min senaste roman Kalldrag publicerades.

Många har frågat när nästa bok kommer. Framförallt är det lite mer avlägset bekanta som vill småprata och försöka vara trevliga, helt ovetande om hur plågsam den frågan kan vara för en författare. Vanliga (riktiga?) människor har lite svårt att förstå hur förlagsvärlden ser ut, att en bok inte kommer ut bara för att den är skriven.

Men idag har jag skrivit avtal med Saga Egmont, som kommer att ge ut min nästa roman ”Skuggfödd”.

Den utspelar sig i samma värld som min förra roman Kalldrag, men några mil österut från Gränshammar och handlar om Milla — en serietecknare — som börjar rita skrämmande bilder i sömnen samtidigt som folk i staden börjar försvinna och hittas döda.

Det är inte bestämt när den kommer ut, men under nästa år kommer det hända grejer.