Bokmässan

bokmassan_logoSnart är det bokmässa – den årliga höjdpunkten för många av oss som ser böcker som en viktig del av våra liv.

Jag kommer självklart att vara där!

Oftast kommer jag att hänga runt HOIs monter eller Fantastikgränden i A-hallen, men om du av någon anledning vill vara säker på att hitta mig så har jag följande fasta punkter inbokade:

Torsdag 22/9
13:30 – 14:00 Signering Kalldrag i HOIs monter (B07:60)
15:00 – 16:30 Kulturkollos Bokbloggarmingel (R3)

Fredag 23/9
13:30 – 14:00 Signering Kalldrag i HOIs monter (B07:60)

Lördag 24/9
11:30 – 12:00 Signering Kalldrag i HOIs monter (B07:60)
14:00 – 15:00 Signering 13 svarta sagor om superhjältar i Swedish Zombies monter (A03:52)

Söndag 25/9
11:00 – 11:45 Signering Kalldrag i SF-bokhandelns monter (A02:42)

Vi ses i Göteborg!

BTJ diggar Kalldrag

btj-logoIgår var jag på BTJ-dagarna och presenterade Kalldrag för 120 bibliotekarier och idag fick jag se recensionen som Johan Kennebjörk skrivit i BTJ-häftet nr 22, 2016.

Han skriver bland annat :

“Kalldrag är en kuslig, skickligt flätad bladvändare som står sig väl mot genrens storsäljare.”

Vilken recension! På grund av upphovsrätten är jag förhindrad att publicera den i sin helhet, men jag kan säga att lektören har idel bra saker att säga. Han har dessutom förstått undertonen, nämligen skillnaderna i det sociala spelet mellan storstad och landsbygd.

BTJ står för bibliotekstjänst och varannan vecka skickar de ut ett häfte, kallat BTJ-häftet, där de recenserar nya böcker. En recension där är viktig för bibliotekens beslut att köpa in boken.

Så nu håller jag tummarna att Kalldrag kommer att dyka upp på hyllorna i bibliotek över hela Sverige.

En hemsökt bok

IMG_3714Kalldrag har varit ute i handeln i lite över en vecka nu. Det initiala mottagandet har varit mycket positivt och jag är väldigt glad för att så många människor har uppskattat boken. Tack till alla er som skrivit recensioner och hört av er med hejarop och rapporter om ryslig läsning!

Men en historia om Kalldrag gör mig särskilt nöjd, nämligen något som jag fick höra från mitt förlag, HOI. Så här skrev marknadsansvarige, Susanne Ahlenius, på Instagram:

Den här boken Kalldrag av har spökat på Hoi kontoret 😱 jag har ställt upp den på bokhyllan vänder mig om och går några meter. Pang. Vänder mig om… Boken ligger bakom mig. Två meter från bokhyllan.
Samma sak händer ngr dagar senare när kollegan sitter själv och jobbar. Pang. Boken ligger bakom hennes stol några meter bort.
Törs du läsa?
#hoiförlag #kalldrag #ondaväsensomaldrigskullesläpptsfria

Att ha flera bollar i luften

När det gäller råd om hur man ska skriva finns det nog lika många som det finns författare.

Anledningen till det tror jag är att det inte finns ett rätt sätt att skriva. Inom IT pratar man ofta om best practices. Men jag har hört Jeff Sutherland, en av uppfinnarna av Scrum, säga “Best practicies are just solutions to other peoples problems.”

Det ligger något i det. Vi fungerar alla olika och något som fungerar för en person kanske inte alls fungerar för någon annan.

Vissa klarar sig inte utan ett detaljerat synopsis. Andra tappar intresset om man “redan vet hur det ska gå”. Man pratar om plotters och pantsers, dvs en del planerar sin berättelse i förväg och andra skriver fritt by the seat of their pants.

Stephen King är förmodligen den mest välkända pantsern. I sin bok Att skriva beskriver han processen som att berättelsen redan finns där – som ett dinosaurieskelett – och ditt jobb som författare är att varsamt frigöra benen från all jord, allt damm och all sten.

Ett annat vanligt råd är att man ska avsluta vad man håller på med innan man börjar på något nytt. Att man tappar kontexten för sin berättelse om man inte fokuserar på enbart den tills den är klar.

Jag håller inte med.

Man kanske tappar inspirationen, kanske kommer till ett vägskäl som man inte kan besluta om. Kanske får man en ny idé som inte alls passar in i det man för närvarande håller på att skriva och det är omöjligt att släppa tanken.

Istället för att tvinga mig själv att fortsätta, kanske stressa fram till ett dåligt slut, tycker jag att det är bättre att lägga undan den ett tag och skriva någonting annat.

Visst, det finns risker. Man kan finna sig själv sittande med tjugo ofärdiga manus, men som med allting här i livet behöver man väga riskerna mot fördelarna.

Ibland behöver en berättelse vila för att man ska kunna komma tillbaka med den och göra det bästa man kan av den. Och vad gör man i så fall av skrivtiden tills det händer? En framstressad berättelse med tankarna på det där fantastiska nya man vill skriva blir inte bra.

Det viktiga är att göra ett ärligt försök att faktiskt göra saker färdigt. (Minns Neil Gaiman’s Eight rules of writing) Det är trots allt ett jobb, såvida man inte bara skriver för sig själv. I så fall spelar ingenting av det här någon roll.

Men jag tror också att man inte bör ha för många projekt samtidigt. Men två, tre eller fyra är inte fel. Då har man (förhoppningsvis) alltid en framkomlig väg när det är dags att sätta sig och skriva.

Så med det sagt, vad håller jag på med just nu?

  • Jag skriver på en ny SF-novell. Jag har bara kommit halvvägs och den är redan på väg att bli för lång för att få kallas novell längre. Det kommer att bli en berättelse som knyter ihop mina tidigare SF-noveller: Det svarta molnet, Arca Ferrum och Outpost Eleven.
  • Jag jobbar på en novell till Mutant År Noll. Försöker vrida storyn ett kvarts varv för att få till rätt stämning.
  • Jag spånar också på ett bidrag till ett annat spännande projekt som jag inte riktigt kan prata om än. Men ni ska veta att det kommer att bli fantastiskt! Jag är förvånad att ingen annan redan har gjort det. Så bra är det!
  • Samtidigt kastar jag misstänksamma blickar på mitt bokmanus som jag borde ta tag i och börja redigera. Det är en skräck/urban fantasy-berättelse som utspelas i en mellanstor stad i södra Norrland.

Utöver det försöker jag lista ut det här med att marknadsföra min kommande roman, Kalldrag, som släpps i augusti.

Swecon är över …

Det första impulsen är naturligtvis: När är nästa? Och svaret är: Kontur, 26–28 maj 2017 i Uppsala.

Jag längtar redan!

Men det finns annat att se fram emot också.

I oktober anordnar Malmö Fandom LunCon, som märker 60-årsjubileet av Sveriges första science fiction-kongress.

Också i oktober, i Mora, går Andra Världar av stapeln (för sista gången).

Sen har vi förstås WorldCon i Finland att se fram emot i augusti 2017.

Det finns få upplevelser som kan mäta sig med en fantastikkongress. Alla dessa människor som alla gillar samma (typ av) saker. Det är alltid lika roligt att träffa gamla och nya vänner där.

På söndagen satt jag själv i en panel om Superhjältar (i och med lanseringen av antologin 13 svarta sagor om superhjältar). Lokalen var fullsatt, folk fick till och med sitta på golvet för att få plats. Otroligt roligt och en stor ära att få dela panelbordet med Anna Jakobsson Lund, Finn Cederberg och Love Kölle. Jag hade lätt kunnat prata en timme till om superhjältar.

Superhjältar och Swecon

På fredag släpps superhjältarna lösa på Sweconsuperhjaltar

Alla berättelser i antologin handlar om superhjältar i svensk tappning. D
et är lite mörkare, lite grymmare, inte fullt så färgglada kostymer. Typiskt svenskt helt enkelt.

Jag sitter nu för fullt och förbereder mig inför paneldiskussionen om superhjältar, som är på söndagen, men jag kommer att vara där under hela helgen.

Vi ses väl där?

 

Swecon närmar sig

fantastika_banner_500x380Det är mindre än en månad kvar till en av årets största fantastikhändelser. Swecon – som i år har namnet Fantastika 2016 och äger rum på Dieselverkstaden i Sickla, Stockholm.

I år ska jag sitta med i en panel om superhjältar, där vi kommer att prata om vad det egentligen innebär att ha en superkraft, om svenska superhjältar ser annorlunda ut, med mera.

Det kommer att bli superkul! (pun intended)

Gå till https://fantastika2016.wordpress.com för mer information och för att anmäla dig. Hoppas vi ses där!